Narkotika

Narkotika – en dold miljökatastrof

Hösten 2014 sammanställde Institutet för säkerhets- och utrikespolitik, ISDP, kunskapsläget om narkotikans miljöpåverkan i Knark – en miljökatastrof. Rapporten beskriver hur utomhusodling av cannabis kräver mycket av både markytor, bevattningar och insektsmedel. Inomhusodlingar slukar å sin sida enorma mängder el för att hålla plantorna vid liv, i USA förbrukade legal inomhusodling av medicinsk marijuana år 2011 en procent av all el i landet.
– Dessutom förorenar bekämpningsmedel och konstgödsel som når avloppssystemen såväl grundvatten som större vattenbassänger. Vidare kan partiklar förorena den lokala luftkvaliteten, konstaterar Benny Van Camp, rättsexpert för den belgiska federala polisen och talare vid dagens seminarium.

I Columbia orsakar illegal kokainproduktion en fjärdedel av all skövlad regnskog. Vidare genererar framställning av amfetamin påtagliga mängder miljöfarligt avfall som ofta dumpas i naturen.
– Många tillverkare av narkotika tar inte hänsyn till miljön, de transporterar tunnor med gift ut i naturen där de sätter eld på dem, e­ller så slänger de gifterna i kanaler och vattendrag. Alltså blir narkotikan en miljöbov som bidrar till att förstöra vår planet, konstaterar Walter Kegö, senior fellow vid ISDP.

Mexico

Kampen om makten över den jättelika men för närvarande illegala knarkmarknaden har kastat in Mexiko i vad som kan liknas vid ett inbördeskrig. 2006 sattes militären in i en satsning för att slå ned drogkartellerna, men sedan dess har över 200 000 personer dödats i landet.Flera andra länder och delstater i Amerika har legaliserat eller är på väg att legalisera cannabis. Men det som ibland kallas tyngre narkotika, exempelvis kokain, förblir illegalt nästan överallt.Ett antal tidigare världsledare – däribland flera presidenter från Mexiko och andra latinamerikanska länder – kallar den hårda förbudslinjen för misslyckad. De har bildat organisationen The Global Commission on Drug Policy, som fördömer “kriget mot knarket” och trycker på för mildare regler.Andrés Manuel López Obrador har i valkampanjsammanhang som slogan haft “Abrazos, no balazos” (Kramar, inte kulor), alltså att man ska hjälpa snarare än straffa droganvändare och fattiga som dras in i illegal handel.Som borgmästare i Mexikos huvudstad hade han tidigare en mycket hård linje mot knarkkartellerna. Nu verkar han ha svängt, och talar bland annat om amnesti även för högt uppsatta kartelledare.

I delstaten Sinaloa i norra Mexiko har ett jättefynd av narkotika gjorts. Mexikanska militären säger att hela 50 ton metamfetamin hittades i ett hemligt laboratorium beläget i bergen utanför delstatens huvudstad Culiacán.

Vid razzian, som enligt militären genomfördes i torsdags, hittades också stora mängder kemikalier för drogtillverkning.

Både narkotikan och de övriga kemikalierna förstördes på platsen. Militären säger inget om några gripanden i samband med operationen.

Enligt militärens officiella utlåtande om operationen är platsen så svårtillgänglig att narkotikan eldades upp på plats.

metamfetamin

Metamfetamin i kristallform.

Blodigt narkotikakrig pågår i Mexiko

Sinaloa är bas för en mäktig narkotikakartell, som leds av Joaquin Guzmán Loera, alias El Chapo. Han ska ställas inför rätta i USA senare i år.

Den mexikanska staten utlyste ett krig mot narkotikakartellerna i landet år 2006.

Konflikten har varit blodig. Knarkkriget har lett till en inbördeskrigsliknande situation där mer än 200 000 människor har dödats.

Bara i fjol dödades 30 000 människor i landet.

Militären och polisen har också lyckats gripa flera ledare för kartellerna som vill åt den lukrativa marknaden i Nordamerika.

En stor del av det importerade metamfetaminet, heroinet och kokainet kommer till USA och Kanada genom Mexiko.

https://www.rns.se/